Tack Vidar, Zulema, Melissa och Mishelle för er öppenhet och för att ni fått oss alla att få ett nytt perspektiv på livet och på våra nära och kära. Vi tänker på er dagligen!
Igår fick jag besked om att en annan bekant förlorat sin son (igår morse). Att två barn rycks bort under en och samma vecka i vår omgivning gör att man liksom bara vill kura upp sig i soffan med Sebastian i famnen och aldrig släppa taget, för man vet hur dyrbar tiden är som vi har tillsammans.
Så kan man ju förstås inte leva sitt liv (som tur är), så istället ska jag ta mig samman och fortsätta vårt banala men lyckliga liv -men med lite större tacksamhet för det vi har.
Kramar till Anna, Terje och Therese också som har det tufft nu! Vi tänker på er!
2 kommentarer:
Hei. Vil bare si tusen takk for at dere har fulgt reisen reisen vår. Det har hvert en (for oss) lang reise og det har hvert godt å vite at mange har fulgt oss underveis. Det er ingenting med livet som er banalt - man må bare forsøke å leve hver dag som best man kan - og ikke minst - Ta vare på alle de små øyeblikkene som dukker opp underveis. Klem fra andre siden av svinesund-broa :o)
Hej,
Enig med Vidar, inget med livet är banalt. Tråkigt att höra att ännu en familj har förlorat sitt barn, det unnar jag ingen att behöva genomleva :(
Krama lite extra på Sebastian. Ta vara på varandra.
Kram från kusinen
Skicka en kommentar