måndag 14 december 2009

Jorå, vi lever!

Det har varit en intensiv höst och ärligt talat så har jag inte haft så mycket energi för att blogga. Men jag ska försöka bättra mig! Tack Hanna för de fina bilderna på Ester, då får man lite energi till att själv skriva något. Tyvärr har det hänt tråkiga saker senaste veckan. Thomas blev uppsagd i måndags från sitt jobb i Halden. Pga den ekonomiska krisen så fick hans företag säga upp 1/3 av personalstyrkan och däribland alla programmerare utom en stackare som ska sitta och programmera alldeles själv. Det är jättetråkigt eftersom Thomas har trivts så bra där och såklart känns det oroligt för oss nu när familjens huvudinkomst är tidsbegränsad till maj. Thomas slutar i princip jobba den här veckan, men kommer att ha lön några månader till som tur är. Så det finns lite tid att hitta ett nytt jobb. Thomas tar det dock ganska bra och jag börjar väl förlika mig med situationen undan för undan. Det känns dock tungt med tanke på att vi båda har jobbat så hårt för Thomas karriär, vilket i dagsläget känns helt bortkastat. Men kanske kan det trots allt göra det lättare att få nästa jobb. Men jag är fortfarande ganska bitter och förbannad på företaget, det känns ungefär som att man har fått en riktigt elak förolämpning. Men jag får väl jobba med det under julledigheten - God jul förresten...
En annan lite tråkig sak är att vi har en FET vattenläcka i badrummet på övervåningen. Det var i lördags som det rann ca 30 liter vatten ner i golvet i badrummet och sipprade ut genom taket i TV-rummet. Det som vi får lov att göra innan vi åker till Jämtland nästa helg är att riva upp golvet i badrummet så att det får stå och torka. Sedan får vi total renovera badrummet efter jul, kanske inte just en sådan sak man vill ta på sig när man just blivit uppsagd -men å andra sidan så kommer ju Thomas ha mycket mer tid nu....
Så är läget i Krokstrand. För en vecka sedan var det frid och fröjd och nu är allt upp och ner. Men just nu skrattar vi nog mest åt den här situationen.

söndag 13 december 2009

Tänk va fort ett år går


Se vilken stor tjej hon blivit...

Ja här sitter en lite sentimental mor och tänker tillbaka ett år och undrar hur fort det ska gå... Vem kunde tro för ett år sedan att Ester nu skulle vara så stor och duktig. Hon går och pratar och har ett ganska bestämt humör, undrar just vad det kommer från ;o) Fast de där Saltinska generna är ju rätt bra så jag är glad att hon har lite sånt i sig!


Tack underbara familj som var med och firade henne igår, tack också för detta år med all kärlek, bus och barnvakt hon fått!! Idag fortsätter firandet. Till er som inte är här nu: moster, kusinen, morbror Thomas, morbror Anders, tant Anna, kussen Therese o onkel Terje vi ser fram emot att träffa er snart!!!